Myt 9 – ”Lärlingsutbildning är till för de som inte klarar någon annan utbildning”

Tvärtom brukar man säga att det krävs mer av dessa elever, eller i alla fall så krävs det något helt annat som man ska känna sig redo för ganska tidigt i gymnasieutbildningen.

En lärlingsutbildning är uppbyggd så att du är ute på ett företag och har din yrkesundervisning ungefär halva tiden av din gymnasieutbildning. Det kräver att du är engagerad, självständig och kan ta initiativ. Du ska även känna dig bekväm med att ha kollegor istället för klasskamrater under en stor del av din gymnasietid.

På De la Gardiegymnasiet har vi en utbildning som lärlingsutbildning, Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktning Bageri och Konditori.

Myt 8 – ”Yrkesprogrammen passar för dem som inte vill plugga”

Det finns ingen enkel väg genom gymnasiet och inget program är enklare än något annat. Alla program ställer krav för måluppfyllelse.

Däremot är det så att om du väljer program utifrån dig själv, dina intressen och dina mål så kommer du att tycka att utbildningen blir enklare, intressantare och gynnar dig på bästa sätt.

Läser du ett yrkesprogram kommer du att läsa mycket yrkesspecifika kurser som till exempel ellära på El- och energiprogrammet eller medicin på Vård- och omsorgsprogrammet. Denna typ av kurser brukar eleverna tycka är svåra eftersom det är ett nytt fackspråk med termer och andra arbetssätt.

Programmen är uppbyggda efter samma grund men innehåller olika mycket av ämnen som du känner igen från grundskolan, fördjupningskurser och yrkeskurser beroende på vilket program och inriktning du väljer.

Har du funderingar på lärlingsutbildning boka en tid med din studie- och yrkesvägledare på skolan.

Myt 7 – ”Vill du jobba utomlands ska du ju inte gå ett yrkesprogram”

På ett yrkesprogram skaffar du dig kunskaper inom specifika yrken som både finns och behövs lika mycket utomlands som i Sverige. Inom EU är du fri att arbeta och söka jobb. För att visa på att du har en yrkesexamen kan du ansöka om ett ”Europass tillägg till yrkesexamen” från Skolverket. Detta betyg lägger till information till det som står i ditt examensbevis från gymnasiet så att detta blir lättare att förstå för arbetsgivare utomlands.

Är det ett annat typ av arbete, som säsongsarbete, som du är intresserad av kan det krävas olika kunskaper av dig men som kanske inte är kopplade ditt gymnasieprogram utan mer till dig som person. Säsongsarbeten kan man söka själv eller via olika organisationer som hjälper dig om du bara vill åka en bestämd tid. Något som är bra att tänka på om du är intresserad av att vistas utomlands och oavsett vilket gymnasieprogram du har gått är att språkkunskaper tar dig långt.

Har du frågor och funderingar kring detta boka in en tid med din studie- och yrkesvägledare på skolan.

Myt 6 – ”Efter gymnasiet är det svårt att få jobb”

Om den här myten stämmer beror helt på hur man ser det. Går du på ett högskoleförberedande program är ju tanken att du ska läsa vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet. Därför kommer det inte att finnas en självklar väg till ett jobb som du tänker att du blir kvar på en längre tid, förrän du har en eftergymnasial examen.

Går du däremot på ett yrkesprogram är du förberedd för att arbeta direkt efter gymnasiet. Tittar man på arbetsmarknadsprognoser från arbetsförmedlingen för de kommande 5-10 åren har man stora chanser att få jobb inom alla områden de yrkesprogram som vi erbjuder på De la Gardiegymnasiet spänner över. Efter en del yrkesprogram kan du få en vanlig anställning direkt och efter en del behöver du först ha en lärlingsanställning en viss tid innan du får en vanlig anställning och blir fullbetald.

Myt 5 – ”På ett yrkesförberedande program får du ju ingen högskolebehörighet”

Grundläggande behörighet till högskola och universitet kan du få på alla gymnasieprogram och särskild behörighet till en del utbildningar kan du få på en del program, beroende på kurser och områden. Det handlar bara om hur du gör dina val under din gymnasieutbildning.

Grundläggande behörighet till högskola och universitet får du genom en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program eller en gymnasieexamen från ett yrkesprogram som innehåller godkänt betyg i Svenska/Svenska som andraspråk 2-3 och Engelska 6.

På De la Gardiegymnasiet kommer du att få välja några kurser som du vill läsa under år 2 och år 3. Hur många val du ska göra beror på program.

Under din tid på De la Gardiegymnasiet kommer din studie- och yrkesvägledare träffa er i klass och ha lektion kring val och väljande och de val som du ska göra på just ditt program.

Skulle det vara så att man vill läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet eller särskild behörighet efter din gymnasieutbildning gör du det på Komvux.

Har du frågor om gymnasieexamen och behörigheter kan du fråga din studie- och yrkesvägledare på skolan.

Bild från Skolverket

Myt 4 – ”Du ska inte kasta bort dina betyg på en yrkesutbildning”

Att utbilda sig och skaffa sig ny och fördjupad kunskap är aldrig bortkastat.

Betygen du får i grundskolan mäter på vilken kunskapsnivå du ligger i de ämnen som du har läst utifrån ämnenas betygskriterier. För att vara väl förberedd för gymnasiet är det bra att ha skaffat sig så mycket kunskaper från grundskolan som möjligt tillsammans med studievana. Med detta som grund och ett gymnasieval utifrån dina intressen har du bra förutsättningar att nå dina mål med gymnasiet och känna dig stolt över din insats.

För att bli antagen på ett gymnasieprogram behöver du först och främst vara behörig, behörighetskraven ser olika ut beroende på program. Men sedan görs urvalet till programmen utifrån grundskolebetygen. På De la Gardiegymnasiet är det flera yrkesprogram som har högst antagningspoäng vid gymnasieantagningen.

Har du frågor om behörighet eller urval till gymnasieprogrammen kan du fråga din studie- och yrkesvägledare på skolan.

Bild från Skolverket

Myt 3 ”Välj ett högskoleförberedande program så håller du alla dörrar öppna”

Det här är en myt som går att prata om utifrån varje person som ska göra sitt gymnasievals tankar och idéer eftersom alla har olika tankar och åsikter om vilka dörrar som är viktiga att ha öppna.

Ett högskoleförberedande program leder i första hand till studier på högskola och universitet. Här får du med dig grundläggande behörighet, som krävs för alla utbildningar och kurser på högskola och universitet, och beroende på vilket högskoleförberedande program du väljer får du även med dig särskild behörighet inom ett visst område. Utifrån detta är du behörig till att söka utbildningar på högskola och universitet. När du väl har sökt görs urvalet av betyg, vilket gör att dessa också kommer att vara av betydelse för din antagning till utbildningen.

Yrkesprogrammen leder direkt till ett yrke så att du efter gymnasiet kan gå ut och arbeta, antingen på en vanlig tjänst eller lärlingstjänst beroende på program och yrke. Väljer du ett yrkesprogram kan du välja att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet. På en del program finns möjligheten att läsa de kurser som kan ge en del särskilda behörigheter. Med examen från ett yrkesprogram får du grundläggande behörighet till yrkeshögskola.

Så vilken eller vilka dörrar som du vill öppna under din gymnasietid är något som du behöver fundera på inför ditt gymnasieval. Kurser för grundläggande- och särskild behörighet ska alltid gå att läsa efter gymnasiet om man upptäcker att man vill öppna dessa dörrar senare, både för högskola, universitet och yrkeshögskola. Så möjligheter finns.

Har du frågor och funderingar över vilka kurser som ingår på ett program eller som du kan få med dig via en del val på gymnasiet kan du fråga din studie- och yrkesvägledare på skolan.

Myt 2 – ”Det är viktigt att hitta en skola där man passar in”

Det viktigaste när du ska välja är att du gör det utifrån vad du är intresserad av. Om du gör ditt val utifrån vart du tror att du bäst passar in, har status och dit flera av dina kompisar väljer är risken att du börjar på en utbildning som du egentligen inte vill gå. Det är därför som du behöver göra valet utifrån dig och dina intressen och inte utifrån vad dina vänner väljer och föräldrar tycker.

Här kan det bli tydligt om du väljer ett högskoleförberedande program men egentligen är intresserad av ett yrkesprogram eller tvärtom.

Att byta program efter att terminen har börjat brukar vara svårt. Eftersom De la Gardiegymnasiet har ett högt söktryck till programmen och risken är att det inte finns några lediga platser att byta till. Därför är det bättre att du tar chansen och gör ett väl genomtänkt val redan vid ansökan till gymnasiet.

Passa på att ta chansen att skaffa dig mer kunskap i och om de ämnen som intresserar dig, träffa nya kompisar som delar samma intressen som du och som ger dig energi och känns intressant och spännande. Detta är viktiga faktorer för att du ska trivas och må bra under din gymnasietid.

Känner du att behöver någon att bolla dina tankar och idéer med, boka in en tid hos din studie- och yrkesvägledare som finns på skolan.

Myt 1 – ”Gymnasievalet avgör din framtid”

Att välja till gymnasiet är att välja vilken grundutbildning du vill ha och som du sedan vill bygga vidare på. Oavsett vilket program du väljer så behöver du inte ha valt för all framtid.

Du kommer också att skaffa dig kunskaper som är användbara både om du är kvar i samma område eller bransch men också om du någon gång skulle byta. Som livet ser ut idag byter vi områden och yrken flera gånger under vår karriär. Det som är viktigt att tänka på är vad du är intresserad av att läsa och om du vill gå på ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram.

Högskoleförberedande program riktar sig mot dig som vill läsa på högskola och universitet. Här skaffar du dig kunskaperna som du kan behöva för att vara förberedd för studier på högskola och universitet.

Yrkesförberedande program riktar sig mot dig som vill gå vidare mot ett yrke. Här skaffar du dig de specifika grundkunskaper som krävs för olika yrken. Du kan även välja att läsa de kurser som ger dig grundläggande behörighet till högskola och universitet.

Vill du veta mer om vad som erbjuds på de olika gymnasieprogrammen kan du prata med din studie- och yrkesvägledare som finns på din skola.

Bild från Skolverket

Myter inför gymnasievalet

De kommande dagarna berättar Linda Johansson, studie- och yrkesvägledare på De la Gardiegymnasiet om myter inför gymnasievalet. Skolverket har listat de nio vanligaste myterna. Myter kan beskrivas som en fördom eller missuppfattning. En sak man hört många gånger som “alla vet” men som man inte vet vad det kommer ifrån eller varför alla säger så.

När det är dags för gymnasievalet är det lätt att bli stressad över vilket beslut man ska ta och över att inte välja rätt. För att kunna ta ett beslut är det bra att ta hjälp av personer i sin omgivning, som föräldrar, kompisar och syskon. Att höra sig för och få hjälp av personer är bra men det är viktigt att komma ihåg att det är du själv som ska göra valet i slutändan. Därför behöver du också fundera på om deras åsikter och tankar stämmer överens med hur det verkligen är.

Att grunda sitt val på tankar och åsikter som inte stämmer med verkligheten gör det ännu svårare att ta ett beslut och risken är stor att det inte blir som man har tänkt sig.